iesgniob

IESG, klass 9B har nu startat sin klassblogg! Här kommer vi att publicera våra examensarbeten i svenska som vi skrivit. Vi har fått välja valfritt ämne men skriver enligt samma formalia, fackuppsats! Så läs och njut av väldigt varierande ämnen - enjoy!

Elin Huggs uppsats om Stora Barriärrevet

Kategori: Allmänt

Inledning

Stora Barriärrevet är det största revet på hela jorden och består av 3,000 små rev. Denna uppsats ska handla om just detta rev. Jag har alltid varit intresserad av vad som finns under vattenytan och skulle vilja dyka någon gång i mitt liv. Stora Barriärrevet är rikt på djurliv och där lever det mesta av världens marina djur. På senare tid har dock revet blivit väldigt utsatt. Dels vet jag att båtar som tar genvägar genom revet förstör det genom att släppa ner tunga ankare som river upp korallerna. Revet är ett väldigt populärt turistmål för dykare, men snart kanske det inte finns mycket kvar av revet. Jag ska ta reda på vad som orsakar förstörelsen av Stora Barriärrevet. Vilka slags förstörelser det utsätts för. Om det är mänskliga, och vad i såna fall det är som vi människor gör som förstör revet. 

Syfte

Mitt syfte med det här arbetet är att ta reda på vad som orsakar förstörelsen av Stora Barriärrevet och vad jag som människa kan göra åt det. Om nästan all världens marina djurliv finns i Stora Barriärrevet, finns det väl all anledning att skydda det innan det är försent? Många fiskar kan vara beroende av dessa rev och många fiskar som vi människor äter bor i korallrev.

Några frågor som jag ska ta reda på är:

·         Vad finns det för djurliv i Stora Barriärrevet?

·         Vad orsakar förstörelsen av Stora Barriärrevet?

Metod

För att få fram fakta kommer jag först och främst söka efter information på internet. Om det inte ger tillräckligt med bra resultat kommer jag leta efter fakta i böcker som jag kan låna från biblioteket där jag bor. Internet är en väldigt bra källa för information då i princip alla har en dator. Dessutom kan det finnas hemsidor som ägnar sig åt Stora Barriärrevet. UNESCO är en organisation som jag vet ägnar sig åt Stora Barriärrevet. Jag kommer att försöka hitta artiklar om ämnet , leta efter tv program eller dokumentärer som jag kan ta information från. Dokumentärer kan vara väldigt givande då jag också får se och inte bara läsa. Då får jag en bättre inblick, och ibland kan jag bli mer påverkad av att faktiskt se och inte bara läsa.

Stora Barriärrevet

1.1                                Djurlivet i Stora Barriärrevet

Det största korallrevskomplexet i världen är Stora Barriärrevet som finns i Stilla Havet. Ett komplex som inte är byggt av människor som går att ses från månen. Revet är ca 2 miljoner gammalt och är ca 2 300km långt. Det består egentligen av ca 3,000 rev som tillsammans bildar Stora Barriärrevet. Det finns 300 olika sorters mjuka koraller och 400 sorters olika hårda koraller. Korallerna är egentligen uppbyggda av polyper som är pyttesmå djur. De bildar kolonier, och det är det som korallerna som syns. Polyperna är känsliga för flöde, beröring, temperatur och reagerar på cyklerna av månen och solen. Tentaklerna innehåller små bruna prickar som är mikroskopiska plantor som gör att de kan göra om solljus till mat och energi för korallen. Ungefär som fotosyntes. Skelettet får de genom att mineralerna i vattnet görs om till kalk så att de får ett fast skelett som kropp. På natten jagar korallerna. Genom att fånga små fiskar med korta tentakler drar de in dem i korallen. Ett gift sprutas ut också så att fisken dör. Om två koraller lyckas få tag i samma fisk blir det en dragkamp mellan de två. När det blir dags för korallerna att föröka sig släpper de ut egg och spermier som flyter med i strömmarna och fastnar i varandra. När det blivit till en pytteliten korall som knappt går att se kan de förflytta sig med hjälp av små, små tentakler i viss mån. (01 Jan 2012 Episode 1/3 Nature’s Miracle – BBC  The Great Barrier Reef)      

Det är omöjligt för en människa att under sin livstid se allt som finns i Stora Barriärrevet. I och med att det finns 1,600 olika sorters fiskar, 134 olika sorters hajar och rockor, 6 olika sorters sköldpaddor, 30 olika sorters delfiner och 14 olika sorters havsormar. Reven förändras ständigt också. Beroende på olika årstider och om det är dag eller natt. Vissa djur drar nytta av att tex vatten dras tillbaka och minskar vattennivån (01 Jan BBC Two The Great Barrier Reef - Episode 1/3 Nature’s Miracle). Något djur som gör det är citronhajen. Citronhajen kan bli ca 3m lång och efter 8-12 år kan de bli könsmogna (http://sv.wikipedia.org/wiki/Citronhaj   2012-05-08 20.18). När vattennivån höjts igen simmar den dit för att leta efter ny föda. Många fiskar gör samma sak. Då drar den nytta av att fiskarna inte har många ställen att gömma sig på. I princip är det bara vatten och sand och inga koraller att gömma sig i. När dessutom andra fiskar kommar och jagar stimm av fiskar så att de är tvugna att hoppa upp ur vattnet fångar citronhajen dem (01 Jan BBC Two The Great Barrier Reef - Episode 1/3 Nature’s Miracle).     

Det finns vissa fiskar som jobbar i grupp för att fiskstim ska bli förvirrade. En sorts fisk som gör det är blåfenad trevally. Med sina över 40kg och 3m långa längd är den en stark fiende mot stora fiskstim(http://www.tv4.se/1.380599?image=9 2012-05-09 16.25). Även fiskstim har sina knep. Vissa utnyttjar sitt antal genom att tex simma tätt ihop så att det blir en enda stor glänsande massa(silver baitfish). (01 Jan 2012 Episode 1/3 Nature’s Miracle – BBC  The Great Barrier Reef)     

Många små fiskar är orädda och gör mycket för att få i sig mat. Ett exempel på en sådan sort är putsarfiskar. De simmar väldigt nära stora fiskar för att komma åt parasiterna som sitter på kroppen. De simmar till och med in i fiskars mun för att komma åt dem. Med risk för att bli svalda. Dock så uppskattar många fiskar att bli putsade, i och med att fiskar inte klarar av att ha hur många parasiter som helst. En putsarfisk kan äta 1,200 parasiter på en dag. (01 Jan 2012 Episode 1/3 Nature’s Miracle – BBC  The Great Barrier Reef)       

En slags fisk som kan liknas med får, är papegojfisken. Likt får äter den upp i precis allt. Skövlar koraller och resterna som den spottar ut blir fin korallsand(http://www.frojdh.se/2009/10/18/de-verkliga-hoten-mot-maldiverna/ 2012-05-09 17.23). Starka käkar och gnagande(?) tänder gör att den kan tugga den sega(?) korallen. Livslängden är ca 40 år (http://www.nmfs.noaa.gov/pr/pdfs/species/bumpheadparrotfish_detailed.pdf 2012-05-09 17.37).

1.2                                Vad orsakar förstörelsen av Stora Barriärrevet?

Stora Barriärrevet hotas av många olika förstörelsemetoder.Bland annat klimatförändringar, korallblekning, överfiske, förorering och en sjöstärna vid namn Crown of Thorns.

Crown of Thorns är en slags taggig sjöstjärna som finns i Stora Barriärrevet. Den livnär sig på musslor, plankton och dess naturliga fiende jätteräkan blir uppfiskad av människor. I och med att den inte har någon mat och inga fiender, så har den systematiskt börjat äta koraller istället. Fast det kan röra sig om en naturlig obalans, och forskare tror och hoppas att balansen snart ska vara återställd.

Många båtar tar genvägar genom revet och 2010 var det ett kinesiskt bulkfartyg som strandade och läckte ut olja. Det bredde ut sig ca 2,5 km och det rör sig om att 3 ton olja läckte ut i havet. På vissa ställen har havsbottnen och koraller blivit helt förstörda. Stora Barriärrevet är med på UNESCOs världsarvlista och de vill nu öka övervakningen av de båtar som passerar genom revet(http://whc.unesco.org/en/news/606  http://www.guardian.co.uk/environment/2011/apr/14/coal-ship-barrier-reef-fatigue   2012-05-11 15.04).

”Olja kan skada korallernas reproduktiva vävnad” (http://korallrev.se/direktmanskligpaverkan.html#tabell2 2012-05-11 21.27).

Översvämningar som drabbar Australien kan vara farligt för revet. Ovan på land där vattnet lagt sig är det fullat av bekämpningsmedel på åkrar och även avfall. När vattnet drar sig tillbaka till havet igen följer allt det med. Ämnena har inte korallerna riktigt utsatts för förut. ”Vattnet kan störa näringskedjan och skada korallerna”. Skulle ett oljeutsläpp ske samtidigt som korallerna släpper ut sina spermier och ägg kan ”konsten” att producera nya koraller försämras ännu mer. I framtiden om dessa oljeutsläpp fortsätter, blir korallerna mer och mer sårbara (http://www.vasabladet.fi/Story/?linkID=138819 2012-05-11 15.16).

En vanlig sak som orsakar förstörelsen av Stora Barriärrevet är förorering. Det är förorenat vatten från jordbruk som rinner ut i havet. När det byggs nya hotell är det all oftare nära strandkanten och avloppsvatten dumpas direkt i havet utan att renas först. Alger kan börja växa rikligt i och med att de trivs i näringsrika miljöer. De kan börja växa uppe vid vattenytan och blockera att solen strålar ner till korallerna som behöver solen för att göra mat åt sig själva. Dessa föroreningar av oorganiska ämnen kan i värsta fall förstöra koraller och istället bildas det alger, eller så kan korallerna försvagas och bli mer mottagliga för tropiska stormar och orkaner. Återhämtningen kan bli svårare. Anledningen är att korallernas skelett försvagas så att när det väl kommer en orkan orkar de inte hålla sig kvar och slås sönder (http://korallrev.se/direktmanskligpaverkan.html#tabell2 2012-05-11 21.48).

Vattenkvalitén dålig på grund av att floderna i nordöstra Australien forslar sediment, kemikalier och näringsämnen, fosfor och kväve, från fastlandet till revet. 90% av ämnena kommer från jordbruket. Leder till ökad algblomning, minskat ljus och kväver korallerna http://sv.wikipedia.org/wiki/Stora_barri%C3%A4rrevet 2012-05-11 21.51).

Sediment är något som kan skada koraller (http://korallrev.se/direktmanskligpaverkan.html#tabell2 2012-05-11 22.17). Det är avlagringar som sjunker ner på havsbottnar och sjöbottnar (http://sv.wikipedia.org/wiki/Sediment_(geologi) 2012-05-11 22.16).

 

Sediment kan lägga sig direkt på korallerna vilket täpper till poylperna och gör att de inte kan fånga mat och kväver dem. Slemmet(mukus) kan hjälpa till att samla in sedimentet som lägger sig på korallerna och sedan skala av det. Det är jobbigt för korallerna att göra detta och det behövs mycket energi och oorganiska näringsämnen. Koraller som måste göra det växer sämre och deras förmåga att producera nya koraller blir sämre. För andra koraller blir det lättare att växa sig större och de försvagade korallerna blir inte lika svåra att ”slå”. Dock så är det inte heller bra om för mycket sediment ligger på havsbottnen för det är inte bra för korallerna att växa och bygga nya kolonier på (http://korallrev.se/direktmanskligpaverkan.html#tabell2 2012-05-11 22.30).  

Korallpolyperna kan utsöndra ett slem(mukus) som de fångar mat med (http://korallrev.se/korallersbiologi.html#fodostrategier 2012-05-11 22.22).

Det är mestadels människans fel att det släpps ut så mycket sediment i havet. Jordbruk som inte sköts ordentligt och skövling av skog. Vegetation som kan hålla kvar jorden finns inte och då kommer allt till slut ut i havet där revet finns. Det kan också vara på grund av muddring och att människan utvecklar kusterna (http://korallrev.se/direktmanskligpaverkan.html#tabell2 2012-05-12 9.29).

 Om koraller utsätts för korallblekning förlorar de pigmenten som gör att det fotosyntetisera och de förlorar sin färg. Det är då det vita skelettet som blir synligt. De får då svårare att ta upp ljus. Det som får korallblekning att hända är förhöjda temperaturer eller att temperaturen sjunker. Om exempelvis vattentemperaturen skulle sjunka med bara 3-5 grader, kan korallerna börja blekas redan efter 5-10 dagar. Korallerna är väldigt känsliga för temperaturer och har en smal temperaturmarginal. Att korallerna bleks på grund av förhöjda temperaturer såsom 1-2 grader, är mer vanligt. Om salthalten sänks kan de också blekas, då blir skelettet synligt. Problemet med blekta koraller är att de växer mycket långsammare än andra koraller då de inte kan ta upp lika mycket energi som friska koraller. Störningar och sjukdomar blir de mycket mottagliga för. Koraller kan dö vid extrema fall av blekning (http://korallrev.se/globalaklimatforandringarochkorallblekning.html 2012-05-12 9.47).

Den globala uppvärmningen har gjort så att jordens temperatur har stigit med 1 grad på 100 år. Vilket är mycket för korallerna som har en väldigt låg tröskelnivå. ”Det är den snabbaste ökningen på 1 000 år” (http://korallrev.se/globalaklimatforandringarochkorallblekning.html 2012-05-12 10.35).

Olika koraller tar är olika känsliga och tar olika lång tid på sig att återhämts sig. För vissa tar det 20 år att återhämta sig. Återhämtningen tar lång tid och är väldigt komplex (http://korallrev.se/globalaklimatforandringarochkorallblekning.html 2012-05-12 10.36).

Överfiske är väldigt vanligt och det förstör korallrev. Fiskas det för mycket kan hela balansen rubbas i ekosystemet. Många fattiga människor fiskar även fast det är illegalt bara för att de är desperata för mat. Arter av fiskar som är extremt värdefulla fiskas bara för att tjäna pengar på dem och det har blivit allt lättare att fiska. Nu finns det båtar med motorer och fiskeredskap har blivit billigare. Även destruktiva metoder av fiske förekommer idag. Nu kan människor fiska med dynamit och gifter. Dynamiterna är hemmagjorda och innehåller oftast gödningsmedel. När människor använder riktig dynamit sprängs den vid vattenytan som skapar en tryckvåg som förstör fiskarnas simblåsa. Då flyter de upp till ytan och människorna tar dem. Fiskarna kan dock också sjunka ner och hamna på korallerna. Korallerna drabbas också av explosionerna. Det kan bildas 2-3 m stora kratrar med förstörd korall. För korallerna kan det ta flera år eller decennier innan de återhämtar sig om de inte blivit totalförstörda. Gift används nuförtiden för att fånga fiskar. Först användes gifter från växter som redan fanns i reven, men nu har det blivit vanligt att använda natriumcyanid som är mer effektivt. Giftet används för att bedöva fiskar så att de ska bli lättare att fånga. När giftet sprutas in i skrevor kan fiskar som inte ska bli fångade få det i sig och bli förgiftade. Även koraller kan blekas på grund av giftet. Alla länder har inte förbjudit fångst av fisk med hjälp av gift, och i Sydostasien är det ett stort problem (http://korallrev.se/direktmanskligpaverkan.html#tabell2 2012-05-12 11.34). 

 

 

Sammanfattande slutdiskussion

I den här uppsatsen har du fått läsa om Stora Barriärrevet som är världens största korallrev som ligger i Stilla Havet. Jag har tagit reda på vad det finns för djurliv i revet. Det var omöjligt att skriva om alla då det finns 300 olika mjuka koraller, 400 olika hårda koraller, 1,600 fiskarter, 134 sorters olika rockor och hajar, 6 sorters sköldpaddor, 30 sorters delfiner och 14 olika sorters havsormar. Jag tog då fram några fiskar och koraller som jag tyckte var intressanta och skrev om dem. En intressant sak jag fick reda på var att koraller är djur och växter, jag har alltid trott att de bara var växter. De kan fånga mat själva och fotosyntetisera. Till exempel att det finns en fisk som kan liknas vid ett får, papegojfisken. Som tuggar sönder koraller likt får tuggar sönder marken.

Jag har också skrivit om vad som förstör Stora Barriärrevet. Det var många fler saker än jag först trodde och hade ingen aning om att revet var så hotat. Det är inte lika påtagligt som att se skog fällas så det är därför tror jag. Hur ofta kollar jag hur det ser ut i vattnet? Inte många människor gör det heller. Jag tror inte människor är medvetna om hur viktigt revet är för ekosystemet och tror att det går att göra vad som helst med det och att det alltid kommer att återhämta sig. Revet är dock känsligare än vad människor tror. Vissa koraller tar flera år eller decennier att återhämta sig och ändå så kan de inte bli helt återställda. De blir mer mottagliga för störningar och deras reproduktiva förmåga försämras. Vilket leder till att det blir mindre koraller och det tar längre och längre tid för dem att föröka sig och bygga kolonier. På många ställen på havsbotten där det ligger sediment kan inte korallerna bygga kolonier heller. Sedimenten har hamnat där på grund av att människan inte stoppar det som rinner ner i vattnet från jordbruk. Människor verkar verkligen inte inse vad de håller på med. Jag tror att de kommer att göra det först när det är försent. Jag fick reda på att Stora Barriärrevet är med på UNESCOs världsarvlista, men ändå så sker det olyckor där båtar passerar och förstör revet. Fartyg med olja som strandar och läcker ut olja. Jag tycker att det borde bli mycket striktare övervakning. Inte bara av fartyg och båtar som passerar, utan de borde även kolla upp vilka hotell som pumpar ut avloppsvatten rakt ut i havet.

En sak som gjorde mig upprörd var när jag läste om fiskare som använder dynamit eller gift för att fånga fiskar. Det tyckte jag har helt galet. De förstör koraller och skapar kratrar i vattnet, och fiskar som de inte vill ha blir förgiftade. Fiskarna kan även sjunka ner på bottnen. Det är förbjudet men förekommer ändå, dock inte lika ofta i Stora Barriärrevet. Jag tycker att vettiga människor borde förstå att de inte kan spränga i vattnet eller hälla ut gift bara för att fånga vissa fiskar. Besviken på människan blir jag av att läsa om detta. Tänk att allt bara ska handla om pengar jämt, och inte jordens välmående.

Korallblekning är något jag också läste om och det är på grund av den globala uppvärmningen. Vilket är människans fel eftersom att vi släpper ut så mycket gaser som fastnar i ozonlagret som gör att temperaturen på jorden höjs. Då koraller är väldigt känsliga för temperaturskillnader kan de vid extrema fall dö. De kan inte fotosyntetisera och förlorar sin färg. Något människan också borde tänka på, att det vi gör på land kan lika väl få det under vattenytan att ändra sig. Det tror jag inte det är många som vet, och jag visste inte det heller innan jag började med den här uppsatsen.

Det finns många olika saker som förstör Stora Barriärrevet, och jag hoppas att du som läser fått en inblick i hur det faktiskt ser ut i revet och vad som just nu håller på att hända med det. Jag som enskild individ kan inte göra så mycket. Nu vet jag vad som händer, och hoppas att fler människor blir uppmärksammade.

Kommentarer

  • Gabriella säger:

    Jag tycker att du har valt ett intressant ämne att skriva om och det var kul och lärorikt att läsa den. Inledningen var bra och gjorde mig nyfiken. Det finns lite stavfel här och var men du varierar meningarnas början bra. Ibland hängde meningarna dock inte ihop så bra och det gjorde mig lite förvirrad med allt du skrev var intressant. Du hade inte så många underrubriker som jag trodde man skulle ha men du hade jätte bra styckes indelning. Försök gärna att ha lite mer flyt mellan dem.

    Du har valt jätte intressant fakta och det är ganska lätt att följa med i texten. De frågor du ville ha besvarade har du svarat på och du har jätte många olika källor. Jag tyckte det var bra att du tagit information från filmer och väldigt många olika internetsidor. Den information du använt har du skrivit om och inte bara kopierat vilket är viktigt och bra.

    Jag tycker att du har svarat på frågeställningen bra men dina egna tankar om ämnen är lite oklara. I diskussions delen gav du ganska mycket fakta men du gjorde det klart att du tycker att människor handlar fel gällande korallreven. Den sista paragrafen var väldigt bra för man får sig en tankeställare när du påpekar att människor borde vara uppmärksammade.

    2012-05-28 | 21:39:50
  • Gabriella fort. säger:

    Nu är det allt jag kan tänka på och det är ju super bra!

    Jag lärde mig mycket intressanta saker och det faktum att det finns sjukt mycket olika arter var kul att få reda på.

    Du har använt intressant fakta ocg du skrev väldigt bra!

    2012-05-28 | 21:45:08
  • Clara säger:

    Jag gillade din uppsats väldigt mycket och den var kul att läsa. Jag tycker din inledning var tydlig och du var rak med vad du ville få ut av din uppsats. Jag fann inga stavfel i din uppsats eller särskrivningar, du har dock missat ett ord eller två i vissa av dina meningar. Jag tycker att dina meningar påbörjas olika. Jag tycker inte det är ett problem att du endast har två underrubriker eftersom du delade upp texten på ett snyggt sätt.



    Den fakta du valt att presentera var väldigt fascinerande samt intressant, men ibland blev det svårt att hänga med i texten, speciellt för mig som inte är insatt i den miljö du skriver om. Jag kände även att det blev en hel del siffror i din text vilket kändes rörigt samt att du kanske var lite väl detaljerad ibland. Som du skrev i sammanfattningen så skulle det inte gå att skriva om alla djuren i Barriärrevet, men du skrev om en del djur och jag känner att du besvarade din frågeställning på grund av det. Jag tycker att dina källor verkar pålitliga samt att du har skrivit om informationen väl.



    Jag tycker att du sammanfattar din frågeställning väl i din slutdiskussion samt diskuterar dina slutsatser väl. Dock kändes de två sista meningarna i den första paragrafen i din sammanfattande slutdiskussion som om de inte riktigt hörde hemma där. Men din slutdiskussion var i helhet väldigt välskriven och rörande, det är kul att läsa att du bryr dig om miljön, snyggt jobbat!

    2012-05-30 | 00:39:25
  • adam palm säger:

    när jag började läsa så blev jag fångad på kroken direkt och va tvungen att fortsätta läsa.

    den här uppsatsen väcker ett stort intresse satt man inte kan hoppa över ett ända ord. och jag har sätt den skönhet som ligger gömd under ytan och förstår varför den måste bevaras, tack vare den här uppsatsen

    2012-05-30 | 22:24:18

Kommentera inlägget här: