Julia Hansens uppsats om Arktis
Kategori: Allmänt
Inledning
Jag har valt att skriva min uppsats om Arktis. Jag vill en gång för alla lära mig skilja på Arktis och Antarktis, samt veta vilka faktorer som hotar Arktis. Jag vill ta reda på hur och i vilken grad den globala uppvärmningen påverkar isen, och kommer därför i min uppsats att fokusera på issmältningen i området. Idag vet jag inte mycket om vad issmältningen innebär och hur pass alvarligt detta är. Problemet tas ofta upp i media, på grund av detta skulle jag vilja utveckla mer förståelse för vad issmältningen egentligen innebär, än att bara veta att det inte är något bra.
Syfte
Syftet med mitt arbete är att ta reda på vilka hot det finns mot Arktis och vad som görs för att stoppa dessa. Jag vill uppmärksamma problemen och ta reda på hur illa dessa egentigen är. Därför ska jag undersöka konsekvenserna av miljöförstöringen i Arktis såväl som ta reda på vad som händer om vi inte vidtar några åtgärder för att sätta stopp för detta. Jag vill även ta reda på hur länge vi egentligen kan vänta innan något måste göras för att förbättra Arktis situation eller om det redan är försent.
Med detta som utgångspunkt har jag några frågeställningar som kommer att vara huvudpunkterna i mitt arbete:
· Vad hotar Arktis idag?
· Vad är konsekvenserna av dessa?
· Är det möjligt att stoppa hoten och rädda Arktis?
Metod
Till arbetet kommer jag behöva mycket fakta. Förutom att använda det lilla jag redan vet ska jag söka efter information på internet. Jag kommer leta information i olika tidningsartiklar från olika nättidningar och söka information på olika faktahemsidor. Utöver att söka information om Arktis kommer jag söka information om resurser företag vill åt i området och hur detta påverkar djurlivet och miljön. Jag kommer även leta information om hur klimatförändringar påverkar Arktis samt konsekvenser av dessa och eventuella åtgärder .
1. Arktis
Arktis är till skillnad från Antarktis inte en världsdel eller kontinent. Arktis är ett hav, is och landområde i norr. I söder finns ingen officiell gräns där Arktis slutar. Det är möjligt att säga att Arktis börjar där trädgränsen slutar men även att Arktis är hela området norr om polcirkeln (http://www.ne.se/arktis 2012-05-14 22:07). Detta skulle göra att Arktis inte bara omfattar Nordpolen och Arktiska oceanen utan även nordliga delar av länderna Danmark (Grönland), Kanada, Finland, Island, Norge, USA, Ryssland, Danmark och Sverige (http://geology.com/energy/arctic-oil-and-gas-potential/, http://www.arctic.noaa.gov/ och http://polardiscovery.whoi.edu/index.html 2012-05-14 22:32).
1.1 Arktis klimat
Det typiska arktiska klimatet består av kalla vintrar och kyliga somrar. Medeltemperaturen under de varmaste sommarmånaderna överstiger inte 10oC. Arktis består inte enbart utav gigantiska glaciärer och en fullständigt istäckt mark, en stor del är även tundra och vatten. Ytan beräknas vara omkring 26 miljoner kvadratkilometer. Av detta är endast 8 miljoner kvadratkilometer land. Det kan dock vara svårt att skilja på hav och land, då havet under vintern har ett tjockt istäcke. Även under sommaren är vissa delar av den Arktiska oceanen täckt av is. Tundran, vilket är en klimattyp som oftast hittas uppe på fjäll består av skoglös mark som konstant är frusen, vilket även är kallat permafrost. I Arktis finns resurser som naturgas och hela tjugotvå procent av världens oupptäckta olja tros finnas i området. Dessa resurser är mycket attraktiva för företag och industri, men exploateringen är påfrestande för det känsliga ekosystemet (http://www.polar.se/l%C3%A4ttl%C3%A4st/arktis, http://geology.com/energy/arctic-oil-and-gas-potential/, http://www.arctic.noaa.gov/ http://polardiscovery.whoi.edu/index.html 2012-05-14 00:06).
1.2 Djurliv och människor i Arktis
Trots det hårda kalla klimatet finns det rikligt med liv i Arktis. Det växer få träd men det finns ungefär fyrahundra olika växter och flera olika djurarter. På Arktis lever bland annat massa olika fiskar, fåglar, valrossar, valar, renar och sälar. Tvärtemot vad många tror bor det inga pingviner på Arktis, de hör nämligen hemma på Antarktis. Många av växterna och djuren på Arktis existerar bara där, som t.ex. isbjörnen (http://www.polar.se/l%C3%A4ttl%C3%A4st/arktis 2012-05-15 17:09 ). I Arktis lever även 4 miljoner människor. Bland dem finns ursprungsbefolkning som samer och inuiter. På många platser lever de kvar med sina uråldriga traditioner och språk. De har anpassat sig att leva på en av de mest ogästvänliga platserna på jorden (http://www.wwf.se/vrt-arbete/var-arbetar-wwf/arktis/1123334-arktis 2012-05-15 17:30)
2. Hot mot Arktis
Det är många faktorer som hotar Arktis och dess djurliv. Det största hotet är växthuseffekten med den stigande temperaturen. Under 1900-talet har medeltemperaturen ökat med 5oC och innan år 2100 förväntas temperaturen ha stigit med 2-9oC. Detta kommer leda till att Arktis is smälter om inte den globala uppvärmningen genast upphör (http://www.ibg.uu.se/digitalAssets/86/86706_Wikstrom-Karolina-Sammanf.pdf 2012-05-15 17:13 ).
2.1 Överfiskning
När havsisen smälter blir det lättare att ta sig fram i Arktis med båt och därför komma åt mer fisk. Detta kan leda till utrotning av vissa fiskar då de enkelt kan fiskas upp i överflöd.
2.2 Gas och oljeutvinning
Den öppna isen leder till fler och lättåtkomligare transportleder. Detta bidrar till ökad sjöfart med utsläpp och ett stört djurliv. Resurserna och tekniken finns inte heller för att sanera en eventuell oljeolycka i ett sådant svåråtkomligt landskap som Arktis. En svår oljeolycka skulle vara förödande för djurlivet.
2.3 Föroreningar
Föroreningar som dioxiner och bekämpningsmedel som används runt om vi världen förs ut i luften och i havsströmmar. På så sätt kan de resa ända till Arktis och hamna i fiskar för att sedan röra sig uppåt i näringskedjan, även till människor.
2.4 Klimatförändringar
Utsläppet av växthusgaser gör att temperaturen på jorden stiger som i sin tur gör att polarisarna smälter. Även tundran tinar och metan som ligger bunden i marken frigörs, och påskyndar växthuseffekten (http://www.wwf.se/vrt-arbete/var-arbetar-wwf/arktis/1123334-arktis 2012-05-16 17:22). Då den vita havsisen försvinner blir det mörka havet kvar och absorberar desto mer värme, vilket gör havet varmare och påskyndar smältningen ytterligare. Ozonlagret ovanför Arktis är även väldigt tunt, vilket gör området mycket känsligt för solens varma strålar(http://www.polarisen.se/kulturen/maenniskan-och-klimatet, http://polardiscovery.whoi.edu/arctic/ecosystem.html och http://svt.se/2.22584/1.1050549/isen_kring_nordpolen_smalter_fort 2012-05-16 20:23).
3. Konsekvenser
Föroreningar, överfiske och klimatförändringarna är mycket alvarliga hot emot Arktis. Om inget görs kan hela ekosystem rubbas och isen på Nordpolen snart vara helt försvunnen. Enligt Eigil Kaas, klimatforskare vid Köpenhamns universitet kan detta bara ta upp emot 10 år (http://svt.se/2.22584/1.1050549/isen_kring_nordpolen_smalter_fort 2012-05-16 20:58).
3.1 Vad händer om Arktis is smälter?
Om isarna smälter kommer havsnivån att höjas med mellan 0,9 och 1,6 meter fram till år 2100, enligt polarforskare knutna till Arktiska rådet. Detta är dubbelt så högt som FN:s klimatpanel hade räknat med med 2007(http://www.svd.se/nyheter/inrikes/snabbare-klimateffekter-i-arktis_6132715.svd 2012-05-16 21:10). Detta kan leda till översvämningar och förstörda odlingar, vilket i sin tur kan leda till viss livsmedelsbrist. Även hela öar och kuster kan komma att hamna under vatten (http://www.kirab.se/hem/prod/faktabasram.html 2012-05-16 21:30). Om polarisarna smälter, försvinner även en av jordens främsta källor till dricksvatten vilket i somliga områden kan skapa vattenbrist (http://www.ne.se/rep/alpglaci%C3%A4rer-p%C3%A5-upph%C3%A4llningen 2012-05-16 23:00).
3.2 Vad blir konsekvenserna i djurlivet?
Isbjörnen vars enda hem är Arktis påverkas enormt utav issmältningen. Idag finns omkring 20 000 isbjörnar men fram tills 2050 beräknas de ha minskat med två tredjedelar. När havsisen breder ut sig allt mindre varje år får de svårare att transportera sig och då hitta en partner. Detta ställer till problem i och med att färre isbjörnar föds. Även att hitta mat blir en utmaning och maten de får i sig kan innehålla gifter. Näringsbristen leder till att isbjörnarna inte kan föröka sig och få ungar. Varje år förkortas tiden isen ligger kvar med cirka en halv till en hel dag. Det här leder till att isbjörnarna inte hinner äta tillräckligt för att fettreserverna ska räcka hela sommaren. Många svälter då ihjäl. (http://www.ibg.uu.se/digitalAssets/86/86706_Wikstrom-Karolina-Sammanf.pdf och http://www.wwf.se/press/1162315-klimatfrndringen-och-smltande-isar-pressar-isbjrnarna-i-ryska-arktis 2012-05-16 17:30). Forskare har upptäckt ett nytt beteende hos isbjörnen i takt med att issmältningen ökar. Ungarna har börjat klänga på sin mammas rygg, då det inte finns tillräckligt med is samtidigt som vattnet ännu är för kallt för dem (http://www.wwf.se/press/pressrum/pressmeddelanden/1303037-isbjrnsungar-liftar-p-mammans-rygg-nr-isarna-smlter 2012-05-16 18:00). Ett annat underligt beteende som troligen kommer att öka ju senare isen bildas på den Arktiska oceanen är att det hänt att isbjörnar i stress och hunger ätit sina ungar (http://www.dagbladet.no/2009/11/28/nyheter/klima/klimaendringer/isbjorn/kannibal/9243280/ 2012-05-16 19:02). De smältande isarna har redan börjat påverka isbjörnarnas livsstil och så kommer det fortsätta om ingenting görs för att rädda Arktis.
4. Åtgärder, vad kan och måste vi göra?
Det är möjligt att rädda Arktis med hjälp av hela världen. Arktis kan räddas om den globala uppvärmningen upphör. Detta skulle kräva att vi övergick ifrån fossila bränslen till förnybar energi. Det skulle inte vara det enklaste då olja är en stor energikälla men nödvändigt för att rädda miljön. Att reparera Arktis och stoppa den globala uppvärmningen kräver hela världens medverkan och viljan att försöka bli av med vårt nuvarande oljeberoende. Saker som skulle kunna göras mer lokalt är att förbjuda industriellt fiske, sluta borra efter olja och få bort gruvdriften. Även exploatering av Arktis skulle behöva förbjudas och reservat inrättas för att skydda de känsliga landskap som tinat fram, lanskap tidigare varit skyddade av havsisen. Om vi lyckas stoppa den globala uppvärmningen behöver Arktis helt enkelt bara bli lämnat i fred så att området kan reparera sig själv efter den mänskliga inverkan (http://www.greenpeace.org/sweden/se/vad-vi-jobbar-for/klimat/arktis/Losningar/ 2012-05-16 19:55).
Sammanfattande slutdiskussion
I min uppsats har du fått läsa om Arktis. Jag har också beskrivit vilka miljöproblem som hotar Arktis, konsekvenserna av dessa och vilka åtgärder som måste vidtas för att rädda området.
Det finns en mäng olika miljöproblem som hotar Arktis. Det främsta hotet är den globala uppvärmningen som får isen att smälta. Som tur är finns det åtgärder som kan vidtas både globalt och lokalt för att rädda Arktis. Men att rädda Arktis vore inte en lätt uppgift, det skulle nämligen innebära att sätta stopp för hela den globala uppvärmningen. Enligt mig låter detta sorgligt nog mycket osannolikt. Mänskligheten skulle vara tvungen att ge upp sitt oljeberoende och användningen av fossila bränslen skulle vara tvungen att upphöra, vilket vore svårt då det i dagsläget är en stor energikälla. Vi skulle vara tvungna att övergå till förnybar energi som visserligen är ett bra hållbart alternativ till framtiden då. Till skillnad från oljan som någon gång kommer ta slut. Om alla länder övergick till förnybar energi skulle problemet vara så gott som löst. Men, det finns ett men. I dagsläget har inte alla länder råd till att bygga stationer till förnybar energi och Arktis har inte tid att vänta. Jag anser att alla länder är tvungna att ta sig råd, kanske genom hjälp och lån från andra länder. Självklart inser jag själv att något sådant inte kommer att inträffa. Jag tror inte alla är så villiga att rädda miljön. Många länder har andra problem de vill åtgärda först, men jag anser att rädda miljön är viktigare, då vi inte har all tid i världen. Dessutom tror jag inte att företag som tjänar storkovan på oljeförsäljning skulle vara villiga att ge upp det. Många människor är giriga och låter troligen hellre isen smälta än att avstå pengar. Kanske hade jag själv varit likadan om jag varit i deras situation då mycket vill ha mer. Tråkig och själviskt, men sant. Många tänker troligtvis också som mig, att miljön inte är mitt ansvar. Vad jag gör som individ spelar ingen roll, utan det är den stora massan med människors handlingar som spelar roll. Men vilka den här ”stora massan med människor” är kan man inte svara på. Men vad vi gör som individer spelar roll, förändringen måste börja någonstans, och tänkte alla så skulle ingenting hända. Men något måste hända, och det är nu. Vi har tid att rädda miljön nu, om vi är beredda på drastiska ändringar i våra liv. Vi måste ta konsekvenserna nu av år med miljöförstöring, även saker som andra generationer gjort. För om inte vi tar tag i problemen, vilka ska då göra det? Djuren? Knappast. Framtida generationer? Nej, om fortsätter som idag kommer det inte finnas något för framtida generationer att rädda. Vi måste göra det, men jag tror inte vi är redo för drastiska förändringar. Samhället och människan behöver tid att anpassa sig. Att bara sluta med fossila bränslen helt plötsligt skulle skapa kaos. Så på ett sätt har vi inte tiden att rädda Arktis. Vi borde ha börjat för länge sedan. Jag tror inte att så mycket kommer göras vilket är fel. Vi har orsakat problemen och måste då lösa dem. Jag tycker i alla fall att det låter rimligt att vi använder mindre energi och drar ner på bilfärderna så att en isbjörnsmamma slipper äta ett av sina barn, och jag hoppas att jag inte är ensam om den åsikten. Mänskligheten har försatt oss i denna situation och borde då ta konsekvenserna av den även om det blir till ett högt pris. Det är mer rätt än att djuren ska utsättas för konsekvenserna av våra dåliga handlingar, för som man bäddar får man ligga.
Namn: Julia Hansen
Skola: IESG
Klass: 9B
Termin: VT9 2012
År: 2012
Klasslärare: Ms Silverloo